Stackars lilla hus

Vi fick en förfrågan om att lägga nytt tak på ett gammalt hus, utanför Vindeln, ca 8 mil från Umeå. Huset var gammalt och övergivet sedan ca 50 år. Den nya ägaren ville nu göra ett försök att rädda detta stackars hus som varit så bortglömt under så många år. Trots att jag fått läget beskrivet för mig var det en chock att mötas av detta vackra hus som de förra ägarna så respektlöst lämnat åt sitt öde. Eftersom jag är svag för timmerhus från 1800-talet så talade detta hus verkligen till mitt hjärta. Det gamla spåntaket hade givit upp och det har således regnat och snöat in i väldigt många år. Till sist gav ett par av bjälkarna till övervåningen också upp och därför ramlade det golvet ner och la sig på den undre våningen.

 

 

Ja, här står jag i köket och tittar upp två våningar och rakt upp på himlen! Denna takbjälke ligger kvar men är i dåligt skick. Man går in på egen risk i huset eftersom innertaket hänger ner med lösa plankor och det som är kvar av det övre golvet också är på väg ner.

Järnspisen står kvar, murstocken är förvånansvärt intakt. Innerväggarna har bestått av smala spontade brädor. Inredningen är 50-tal gissar jag på. Några väggskåp finns kvar och en vedlår är inbyggd bredvid spisen. Takbjälkarna som gått av ligger framför spisen.

Så här ser taket ut! Det är lagt med tre lager spetsade spån. Allt smulades sönder mellan fingrarna, i princip inte en enda av dessa spån var hel! Jag lyckades få med mig ett spån hem som var någorlunda helt. Rafterna (reglarna) är dåliga, så där har vi satt dit nya bredvid de gamla.

Takspån

Det känns ju hemskt att behöva riva bort det som var kvar av taket, men det var ju nödvändigt för att kunna lägga nytt. Allt revs bort, vi la sen ett nytt brädtak där det sen ska läggas plåt på.

Lite spännande var det att jobba på hög höjd!
Snart är en sida klar! Sen återstår plåten som sagt. Det känns bra att få vara med och rädda detta vackra hus!
Jag måste visa på några detaljer på huset. Denna typ av planka finns flera gånger om under hela takutsprånget. Vad kan det vara? Ja, en plats för svalor att bygga bo på. Det ska tydligen vara rätt vanligt på gamla hus, men jag har inte sett det förut. Vad omtänksamt av folket förr!
Ett fönster är helt. Det har klarat sig trots all yttre påverkan. Glasen är munblåsta.
Huset står på en otroligt fin och gedigen grund som klarat sig mycket bra. Jag tror det är en ovanligt fin grund till ett hus ute i skogen.
Etiketter: byggnadsvård

Kommentera gärna:

  • Marie • 17 september 2013 09:04:53
    Så spännande att rädda ett hus!! Kloka nya ägare som tar tillvara gammal vacker kultur. Det måste vara ett jätteroligt jobb för er!
  • Pia • 16 september 2013 17:14:49
    Ja, det är sorgligt när man ser gamla hus förfalla.. Speciellt om de visar prov på snickarglädje och som du skrev, munblåsta glasrutor.. Det är sådant slöseri att låta det förfalla. Kul att ägaren till det här huset tog det på allvar och anlitade er!
    Kram!